För så kallade fåmansföretag finns vissa särskilda regler vars tillämpning begränsas genom olika skatterättsliga definitioner. Dessa regler skiljer sig från de regler som gäller för stora aktiebolag och andra företag som inte är fåmansföretag. Anledningen till den skatterättsliga särbehandlingen är att fåmansföretag har få ägare och att risken för att ägarna använder bolaget för att få oskäliga skatterättsliga fördelar därmed är större. Det är framförallt fråga om regler gällande utdelning och transaktioner med företaget. I ett större företag finns inte samma möjligheter att vidta åtgärder som är specifikt gynnsamma för ägarna eftersom det är så många fler ägare i bolaget. Därför anses behovet av vissa restriktioner endast tillämpligt för fåmansföretagen. Vad menas med fåmansföretag? Enligt skatterätten finns det två olika sorters företag som räknas som fåmansföretag. Med fåmansföretag avses nämligen sådana aktiebolag eller ekonomiska föreningar där, för det första, fyra eller färre fysiska personer äger andelar som motsvarar mer än 50 % av rösterna i företaget. Vidare föreligger ett fåmansföretag om näringsverksamheten är uppdelad på oberoende verksamheter och en fysisk person har den faktiska bestämmanderätten över en verksamhet och självständigt kan förfoga över den verksamhetens resultat. Detta innebär att även om det finns flera personer som driver verksamheten gemensamt kan ett företag ändå omfattas av fåmansföretagsreglerna. Vidare ska en person och personens närstående anses vara en enda fysisk person vid bedömningen av om förutsättningarna för att företaget ska anses vara fåmansföretag är uppfyllda. Vidare gäller att om aktierna i ett bolag innehas indirekt genom ett annat bolag, som är ett fåmansföretag, är dotterbolaget (d.v.s. det bolag i vilket aktier ägs) också att anses som ett fåmansföretag. Vidare ska alla delägare, och närstående till delägaren, som varit verksamma i bolaget i betydande omfattning räknas som en enda person. Slutligen kan nämnas att verksamhet har i ett dotterföretag likställts med verksamhet i ett moderföretag. Företag som är undantagna från fåmansföretagsreglerna Vidare kan nämnas att aktiebolag som är noterade på antingen en svensk eller utländsk börs undantas från fåmansföretagsreglerna. Detta gäller oavsett om det endast är en familj som har det väsentliga inflytandet i bolaget. Anledningen till att noterade bolag undantas från reglerna för fåmansföretag är att noterade bolag måste ta hänsyn till övriga aktieägare på ett annat sätt och därför har reglerna för fåmansföretag inte ansetts vara behövliga. Vidare har så kallade privatbostadsföretag, vilka oftast är bostadsrättsföreningar, undantagits från fåmansföretagsreglerna. Vidare kan enligt praxis utländska bolag inte omfattas av reglerna. Slutligen kan nämnas att handelsbolag inte heller omfattas av reglerna för fåmansföretag. Vem är företagsledare? Vissa regler som gäller för fåmansföretag tillämpas specifikt för företagsledare, eller närstående till företagsledare. Med företagsledare menas den eller de personer som genom eget eller närståendes aktie- eller andelsinnehav, och sin ställning i företaget, har ett väsentligt inflytande i företaget. Genom väsentligt inflytande uppkommer således en ställning som företagsledare. Detta innebär att en person som inte har något ägarintresse i företaget inte betecknas som företagsledare i skatterättslig mening, även om personen skulle ha en ledande ställning i företaget. Vidare anses väsentligt inflytande i regel inte föreligga om det egna eller närståendes ägarinflytande i företaget är lägre än 20 %. Det krävs inte att det är företagsledaren som är den som inom företagsledarens närståendekrets har det största andelsinnehavet. Vidare bör i regel endast den som är verksam och har en inflytelserik ställning, d.v.s. anställd i ledande ställning eller styrelseledamot, anses vara företagsledare. Detta innebär att även om person äger en stor del av andelarna i företaget ska personen inte anses vara företagsledare om denne inte är verksam i företaget. Slutligen bör uppmärksammas att flera personer kan anses som företagsledare. Vem är närstående? Att veta vem som räknas som närstående till någon är viktigt eftersom närstående påverkar bedömningen i många situationer. Närståendekretsen enligt skatterätten är inte exakt densamma som i andra rättsområden och är relativt omfattande. Som närstående räknas nämligen: 1. Make 2. Förälder 3. Far- och morförälder 4. Barn och barns make 5. Syskon, syskons make och barn 6. Dödsbo som den skattskyldige, eller någon av ovanstående personer, är delägare i. Vidare räknas styvbarn och fosterbarn som barn till den skattskyldige. Dessutom jämställs med makar sådana sambor som har eller har haft gemensamt barn, eller tidigare har varit gifta. Dock omfattas inte andra sambor.